Bakgrund

"Vad gör en slottsfru? frågade jag mig förbryllat som just nyinflyttad stockholmstjej i det jättelika skånska 1500-talsslottet. Salarna ekade tomt till svar. Nyfiken på mina föregångare började jag bläddra i vindsarkiven. Bit för bit föll en oväntad bild på plats. En fascinerande historia om kvinnor växte fram. Tillsammans med en rad kända svenska författare och historiker presenterar jag nu svaret i en ny bok på Atlantis förlag och en utställning på slottet. Lördagen den 12 april 2014 öppnar Skarhult för allmänheten för första gången på 500 år."

- Alexandra von Schwerin

Alexandra von Schwerin öppnar fönstren i vita salongen, en av utställningens salar.
Foto: Håkan Sandbring.
Alexandra von Schwerin öppnar fönstren i vita salongen, en av utställningens salar. Foto: Håkan Sandbring.

Svensk historia har en vit fläck
Kvinnor har under århundraden varit formellt omyndiga och saknat äganderätt. När söner saknats blev äldsta dotterns man automatiskt ägare. Idel herrar. Var fanns den andra hälften av mänskligheten? När jag frågade historikerna svarade de: “Tja, ingen brukar fråga efter kvinnorna”. Då började vi gräva på allvar. Och forskningen gav svaret: Det finns en vit fläck i svensk historieskrivning.

Kvinnorna hade makt
Om detta berättar universitets- och skolundervisningen lite eller ingenting. Därför likställer många fortfarande Sveriges historia med mäktiga män – från Per Albin Hansson via Karl XIV Johan, Carl von Linné och Axel Oxenstierna till Sten Sture och Ansgar. Eftersom kvinnors namn sällan hittas i historiska dokument som avtal och ägarlängder har dagens syn på historiens kvinnor kommit att präglas av en grund­läggande miss­upp­­fatt­ning: att kvinnor saknade makt. Men i verkligheten utövade kvinnor ofta makt, stor makt – över gårdar, han­dels­­hus och till och med hela riket. Halva Sveriges historia är ano­nym. Fram till nu.

Frukost framför norrgården under sent 1800-tal.
Frukost framför norrgården under sent 1800-tal.

Skarhult berättar den dolda historien
Projektet Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott vill sprida insikt i hur historiens kvinnor verkligen utövade makt. Kvinnornas förutsättningar var visserligen inte de bästa. De uteslöts från högre ämbeten, fick inte gå på universitet och saknade rösträtt. Äktenskapet var ett ekonomiskt projekt och en kvinna gick från far till man. Ekonomiskt självbestämmande blev hon först som änka. Men kvinnorna på Skarhult är intressanta just eftersom de visar hur dåtidens hinder kunde övervinnas. För den som byggde slottet hette Mette Rosenkrantz. Stina Piper fick det i morgongåva. Margaretha Uddenberg räddade godsets ekonomi. Beata von Königsmarck drev det i över ett halvsekel. Historien om dessa kvinnors medryckande öden – från utmobbad caféservitris till excentrisk drottning – har aldrig berättats. Förrän nu.

På 1950-talet var hursmorsidealet populärt.
Vilka ideal är populära idag?
På 1950-talet var hursmorsidealet populärt. Vilka ideal är populära idag?

Skarhults mikrokosmos visar något större
Den nya kunskapen presenteras i en helt ny bok och utstäl­lning på plats i det skånska slottets salar. Utställningen levande­gör vår gemensamma historia och grusar my­ten om att kvinnliga förebilder saknas. Samtidigt belyser Skar­­hults kvinnor inte bara sin egen historia, utan blir en symbol för alla sven­skor vars liv och strävan under de senaste 500 åren fört Sverige framåt politiskt, ekonomiskt och socialt. Berättelsen om kvinnorna på Skarhult blir ett mikrokosmos som visar hur Sverige – och Europa – förändrats under fem sekel och in i modern tid. Vår historias vita fläck skapades en gång gemensamt. Nu måste den fyllas gemensamt.

Historien blir levande igen
Med utställningen öppnar ett av Sveriges bäst beva­rade renäs­sans­­slott första gången någonsin för allmänheten. Utställningen Den dolda kvinnomakten visar i rik detalj femton slottsfruars liv på plats i de salar kvinnorna byggt, verkat och dött i. Kvinnornas liv och strävan spelas upp i närbild. Dessa kvinnor har genom eget mod, handlingskraft och ambition avgjort slottets historia. Nu blir de levande igen.