20 slottsfruar

Här kan du stifta bekantskap med Skarhults 20 slottsfruar, från år 1550 fram till idag. I utställningen Den dolda kvinnomakten har en slottsfru per sekel har valts ut, som en särskilt god representant för det århundradets omständigheter. Detta är kvinnorna som har avgjort Skarhults historia.

Mette Rosenkrantz, ca 1567. Olja på duk av okänd konstnär.
Mette Rosenkrantz, ca 1567. Olja på duk av okänd konstnär.

Mette Rosenkrantz (1533-1588)
God utbildning, rikedom och hög börd gjorde Mette Rosenkrantz till ett mycket gott parti på äktenskapsmarknaden. Som fjortonåring trolovades hon med riksrådet Steen Skarholt Rosensparre, ägare till Skarhult. Steen Rosensparre stupade i slaget vid Axtorna 1565 och Mette slutförde ombygget av Skarhult som paret påbörjat. När hon 1567 gifte om sig med Peder Oxe blev hon den förnämsta privatkvinnan i Danmark. Paret fick inga barn. När Peder Oxe dog 1575 fick Mette Rosenkrantz ärva hans enorma godsinnehav. Därmed blev Mette Rosenkrantz Danmarks rikaste kvinna. Hon dog 1588 under ett besök hos sonen på Skarhult.

Lisbeth Henriksdatter Gyllenstierne (1563–1638)
Lisbeth Henriksdatter Gyllenstierne växte upp utanför Kristianstad på Vittskövle slott, som hennes far Henrik Gyllenstierne samma år fått i förläning av kung Fredrik II. Modern Lisbeth Brahe, Tycho Brahes syster, dog i barnsäng. Lisbeth Gyllenstierne förlovade sig 1582 med Mette Rosenkrantz son, riksrådet Oluf Rosensparre, som ärvt Skarhult efter sin fars död 1565. När Oluf Rosensparre dog 1624 ärvde Lisbeth Gyllenstierne godset Vester Vallø och drev det till sin död 1638.

Birgitte olufsdatter rosensparre

Birgitte Olufsdatter Rosensparre (1585-1645)
Birgitte Olufsdatter Rosensparre växte upp på Skarhults slott som dotter till Lisbeth Gyllenstierne och Oluf Rosensparre. Hon var kammarjungfru åt drottning Anne Cathrine när hon år 1604 gifte sig med Corfitz Eriksen Ruud till Sandholt. Paret fick fyra döttrar: Mette 1606, Lisbeth 1608, Birgitte 1612 och Hedvig 1613. När Birgitte Rosensparres far dog 1624 ärvde hon Skarhult och som änka 1630 även godset Sandholt på Fyn, som hon drev till sin död 1645.


Birgitte Olufsdatter Rosensparre, ca 1630.
Olja på duk av Remmert Pietterz. Ur verket
"Dansen med Rud'erne" på Fredriksborgs slott.

Mette corfitzdatter rud

Mette Corfitzdatter Rud (1606-1632)
Efter faderns död 1630 ärvde Mette Rud Skarhult. Hon var gift sedan 1626 med Niels Trolle till Trolleholm. Paret fick fyra barn, varav två uppnådde vuxen ålder. Sonen Corfitz Trolle, född 1628, och dottern Birgitte Trolle, född 1631. Mette Rud dog på Skarhult 1632. Niels Trolle gifte om sig och fick ytterligare tio barn varav nio uppnådde vuxen ålder. Hans yngste son Arvid Trolle kom att bli anfader för den svenska ätten Trolle. Hans äldste son Corfitz Trolle ärvde Skarhult efter sin mor.


Mette Corfitzdatter Rud, ca 1630.
Olja på duk av Remmert Pietterz.
Ur verket "Dansen med Rud'erne" på Fredriksborgs slott.

Birgitte Fredriksdatter Rantzau (1641–95)
Birgitte Fredriksdatter Rantzau föddes på Bollerups slott i Skåne. Hennes far var Frederik Gert Henriksen von Rantzau och hennes mor Ide Skeel. Den blivande maken Corfitz Trolle stred mot svenskarna 1657–60. I december 1658, mitt under brinnande krig, enleverade Corfitz Trolle sin blivande brud Birgitte Rantzau från Bunkeflo prästgård i Skåne och förde henne i säkerhet till Själland. Paret gifte sig i Köpenhamn 1660 och bestämde sig året därpå för att lämna Skåne. Skarhult såldes 1663 till Beata von Königsmarck. Paret Trolle fick tre söner, varav två uppnådde vuxen ålder: Frederik Trolle, född 1665, och Niels Trolle, född 1667.

Beata von Königsmarck, 1654. Olja på duk av Hendrick Munnichhoven.
Beata von Königsmarck, 1654. Olja på duk av Hendrick Munnichhoven.

Beata Elisabeth von Königsmarck (1637-1723)
Beata Elisabeth von Königsmarck föddes i tyska Stade i Bremen. Hon var dotter till fältmarskalken och riksrådet Hans Christoffer von Königsmarck och Barbara von Leist, hovdam från Bremen. År 1655 gifte hon sig med Pontus De la Gardie, son till Ebba Brahe och Jakob De la Gardie. Enligt gängse historieskrivning köpte Pontus De la Gardie år 1663 Skarhult av Corfitz Trolle. Beata von Königsmarck stod som ägare först när hon blev änka 1692. Men ny forskning visar att det i själva verket var Beata von Königsmarck som köpte Skarhult och drev det fram till sin död 1723. Paret fick 1657 dottern Ebba Maria och 1661 Johanna Eleonora. Beata von Königsmarck var vid sin död ägare till tre gods: Skarhult och Marsvinsholm i Skåne samt Velamsund utanför Stockholm. Hon överlevde sina båda döttrar och alla barnbarn utom ett. Barnbarnsbarnet Erik Brahe ärvde Skarhult.

Eva catharina sack

Eva Catharina Sack (1727-1753)
Eva Sack gifte sig i 1745 med Erik Brahe, rikets förste greve och ägare till Skarhult. Hon var dotter till friherre Johan Gabriel Sack och grevinnan Eva Bielke. Paret, som bodde i Stockholm, fick raskt tre söner och två döttrar. Eva Sack dog av sjukdom, blott tjugosex år gammal. Då hade också parets yngsta barn dött i lungsot och under åren 1755–56 dog ytterligare tre. Enda överlevande var äldste sonen Per Brahe.



Eva Sack, 1750. Olja på duk av Johan Henric Scheffel.

Stina Piper, ca 1750. Olja på duk av Carl Fredrich Brander.
Stina Piper, ca 1750. Olja på duk av Carl Fredrich Brander.

Christina Charlotta (Stina) Piper (1734-1800)
Stina Piper, barnbarn till den förmögna Christina Piper, blev Erik Brahes andra fru. Paret vigdes på Krageholms slott i Skåne i april 1754 och Stina Piper fick Skarhult i morgongåva. År 1756 drabbades familjen av olycka. Parets dotter dog, endast åtta månader gammal, i koppor. Sex dagar senare avled Stina Pipers styvdotter i samma sjukdom och några månader senare två av styvsönerna. Erik Brahe, som anklagats för påstådd delaktighet i kungaparets försök till statskupp, avrättades på Riddarholmstorget i juli samma år. Tre månader senare nedkom Stina Piper med sonen Magnus Fredrik Brahe. Enligt ägarlängden ägde Stina Piper aldrig Skarhult, men ny forskning visar att hon ägde och drev Skarhult från sin första makes död till att hon gifte sig med riksrådet och kanslirådspresidenten Ulrik Scheffer år 1773. Hon överlämnade då Skarhult till sonen Magnus Fredrik. Stina dog i Stockholm i januari 1800.

Ulrika Katarina Koskull, 1782. Olja på duk signerad Biörk pinxit.
Ulrika Katarina Koskull, 1782. Olja på duk signerad Biörk pinxit.

Ulrika Katarina Koskull (1759-1805)
Ulrika Katarina Koskull, dotter till ryttmästaren friherre Anders Gustav Koskull, växte upp på Ängaholm i Småland. Gustav III mötte henne på en resa till Växjö och slogs av hennes skönhet, varpå hon blev utsedd till hovfröken hos hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta i Stockholm. Ulrika Katarina gifte sig med Skarhults ägare Magnus Fredrik Brahe på Stockholms slott den 20 april 1779. Det sägs att deras äktenskap inte var något ekonomiskt projekt utan frukten av kärlek. Bruden, som inte förde med sig några jordegendomar eller annat kapital, fick godset Rydboholm i morgongåva. Paret fick sju barn varav ett, Magnus Brahe, uppnådde vuxen ålder.

Aurora Wilhelmina Koskull, 1830. Olja på duk av Karl Vilhelm Nordgren, kopia efter Olof Johan Södermark.
Aurora Wilhelmina Koskull, 1830. Olja på duk av Karl Vilhelm Nordgren, kopia efter Olof Johan Södermark.

Aurora Wilhelmina Koskull (1778-1852)
Aurora Wilhelmina Koskull var brorsdotter till Ulrika Katarina Koskull och dotter till friherren och hovjunkaren Otto Koskull och dennes hustru Amalia Beata Silfversparre. Innan hon gifte sig var hon hovfröken hos drottning Fredrika. År 1806 blev hon Magnus Fredrik Brahes andra hustru. Bröllopet hölls på Claestorp i Sörmland. Paret fick fyra barn. När Magnus Fredrik Brahe 1811 utsågs till ambassadör i Paris följde Aurora med och fick mycket uppmärksamhet. Kejsar Napoleon kallade henne ”La belle suèdoise”. När Magnus Fredrik Brahe dog 1826 skingrades det Braheska godskomplexet. Arvingarna sålde Skarhult till kung Karl XIV Johan år 1826. Efter makens bortgång levde Aurora kvar i maktens mitt i Stockholm och styvsonen Magnus Brahe anlitade henne som rådgivare. Hennes salonger var en av de främsta mötesplatserna för den eleganta världen. Aurora dog på Salsta slott 1852.

Désirée Clary, 1807. Olja på duk av Robert Lefèvre.
Désirée Clary, 1807. Olja på duk av Robert Lefèvre.

Bernhardine Eugenie Désirée Clary (1777-1860)
Désirée Clary föddes i Marseille. År 1798 gifte hon sig med marskalken Jean Baptiste Bernadotte, senare kung Karl XIV Johan. År 1806 blev hon furstinna av Ponte Corvo, 1810 kronprinsessa av Sverige och 1818 svensk-norsk drottning (Desideria). Kung Karl XIV Johan köpte Skarhult år 1826, men hustrun besökte aldrig godset.

Ingeborg Rosenkrantz. Foto av Otto Pettersson.
Ingeborg Rosenkrantz. Foto av Otto Pettersson.

Ingeborg Rosenkrantz (1828-1894)
Ingeborg Rosenkrantz växte upp på Ekeröds säteri utanför Sjöbo som dotter till överste Henrik Ludvig Rosenkrantz och Clara Fredrika von der Lancken. År 1849 gifte hon sig med Carl Johan Gustav Adolf Julius (Jules) von Schwerin, ägare till Sireköpinge och Skarhult, det senare inköpt 1844 av Karl XIV Johans dödsbo. Paret bosatte sig på Skarhult och slottet genomgick en omfattande renovering efter ritningar som Karl XIV Johan gett i uppdrag åt arkitekten Carl Georg Brunius att göra. Paret fick fem barn: Werner Gottlob, född 1851, Hans Hugold 1853, Bogislav 1856, Elisabeth 1859 och Rikardis 1867. Ingeborg von Schwerin var tecknare och undervisades av sin mamma som var miniatyrmålarinna. Därefter gick hon i skola hos den danske landskapsmålaren och teckningsläraren F. Richardts. Hennes bevarade teckningar är alla i blyerts. Ingeborg von Schwerin dog på Skarhult 1894.

Elisabeth von Schwerin. Foto Petersen & son, Köpenhamn.
Elisabeth von Schwerin. Foto Petersen & son, Köpenhamn.

Elisabeth (Elysabeth) Fredrika Julia Martina von Schwerin (1859–1938)
Elisabeth, kallad Elysabeth, föddes på Skarhult som dotter till Ingeborg och Jules von Schwerin. När fadern dog 1880 ärvde äldste brodern Werner godset. Elisabeth förblev ogift, Werner och systern Richissa likaså. De tre syskonen bodde tillsammans på Skarhult, brodern i en avdelning och systrarna i en annan. Man sågs dock till middag varje afton. Systrarna ansvarade för hushållet och skötte värdinneplikterna. När brodern Hans Hugold dog 1912 tog de tre syskonen över ansvaret för uppfostran av dennes son Hans Hugold Julius, som då var bara sex år gammal. När Werner dog 1922 ärvde Hans Hugold Julius godset. Werners testamente gav Elysabeth rätt att leva på Skarhult så länge hon levde.

Rikardis von schwerin

Ingeborg Julia Rikardis (Richissa) von Schwerin (1867-1942)
föddes i Lund 1867 som dotter till Ingeborg och Jules von Schwerin. Efter faderns död 1880 vistades Rikardis, kallad Richissa, mycket utomlands, bland annat i Dresden, där hon lärde sig porslinsmålning. Hon gick i skola hos Bertha Schrader och efterlämnade talrika skissböcker med landskap i blyerts och akvarell. Richissa förblev ogift och bodde med sin syster Elysabeth och bror Werner på Skarhults slott. När Werner dog 1922, ärver brorsonen Hans Hugold Julius Skarhult. Werners testamente gav Richissa rätt att bo på Skarhult så länge hon levde.


Rikardis von Schwerin. Foto Petersen & son, Köpenhamn.

Margaretha von Schwerin, 1958. Olja på duk av Elsa Backlund-Celsing.
Margaretha von Schwerin, 1958. Olja på duk av Elsa Backlund-Celsing.

Hanna Fredrika Margaretha Uddenberg (1908-1998)
Margaretha föddes i Luleå som dotter till civilingenjör Carl Eduard Uddenberg och Hulda Jansson. 1931 gifte hon sig med Skarhults innehavare, fil.dr Hans Hugold Julius von Schwerin. Paret fick barnen Louise 1932, Werner 1934 och Otto 1940. Hans utsågs till biträdande militärattaché vid den svenska legationen i Berlin under krigsåren och familjen bodde där i några år fram till 1943, då de flyttade in på Skarhults slott. Här startade och drev Margaretha von Schwerin Skarhults hushållsskola. Margaretha von Schwerin var också aktiv som kyrkvärd samt i kommunens barn- och äldrevårdsnämnder. 1954 skilde sig Margaretha von Schwerin från Hans och flyttade till Stockholm, där hon gifte om sig med direktör Hjalmar Carlborn, ägare till Kejsarkvarnarna. 1969 blev hon änka och flyttade till Lausanne i Schweiz. Somrarna tillbringades på Amensgården på Skarhult. Hon flyttade tillbaka till Stockholm 1994, dog 1998 och begravdes på Skarhult.

 

Lizzie thorup nielsen

Lizzie Thorup Nielsen (1913-1994)
Lizzie föddes i Danmark som dotter till mekaniker Oluf Johan Nielsen och Hilma Petra Sophie Thorup. 1954 gifte hon sig med Hans Hugold von Schwerin i Vor Frelsers Kirke i Köpenhamn. Paret levde på Skarhult fram till Hans Hugolds död 1957. Lizzie von Schwerin flyttade då till Skurup, där hon levde till sin död 1994.





Lizzie Thorup Nielsen.
Foto ur Skarhults arkiv.

Lykke von Schwerin. Foto Rigmor Mydtskov.
Lykke von Schwerin. Foto Rigmor Mydtskov.

Lykke Berit Horneman (1938-)
Lykke föddes i Danmark som dotter till direktör Frees Horneman och danska flerfaldiga mästarinnan i dressyr Solveig Gaarder. Hon utbildade sig i haute couture vid Margaretheskolan och Tillskärarakademien i Köpenhamn och tjänstgjorde därefter som lärare vid Margaretheskolan samt var hovdam hos HKH prinsessan Benedikte av Danmark. 1968 gifte hon sig med Werner Gottlob von Schwerin i Skovshoveds kyrka i Charlottenlund. Paret bosatte sig på Skarhult och fick barnen Martina 1969, Carl Johan 1971, Sofia 1974 och Beatrice 1978. När Werner dog 1988 ärvde sonen Carl Johan Skarhult. Lykke von Schwerin förvaltade och levde på Skarhults slott fram till år 2007.

Alexandra vid spisen

Alexandra Frick (1970-)
Alexandra växte upp i Genève som dotter till medicinalråd Helena Silfverhielm och direktör Ernst Frick. Alexandra von Schwerin har en fil.kand. i statsvetenskap från Lunds universitet och en M.B.A. från Handelshögskolan i Stockholm. Hon har varit nyhetsreporter vid Sveriges Television samt informationschef vid Liljevalchs konsthall och Stockholms Auktionsverk. 2003 gifte hon sig med Carl Johan von Schwerin i Skarhults kyrka. Tillsammans har paret startat flera företag i vindkraftsbranschen. Sedan 2012 driver Alexandra von Schwerin föreningen Skarhults Kulturminne som verkar för ett ökat historieintresse. Paret har tre barn: Werner 2003, Isabella 2004 och Diana 2007. Familjen bor på Skarhults slott.


Alexandra von Schwerin. Foto Malin Lauterbach.

Utöver Skarhults slottsfruar finns det två kvinnor som aldrig bott på slottet men som ändå varit betydande för Skarhults historia. Nedan presenteras Martina och Maria von Schwerin, mödrar till två av slottets innehavare och garanter för egendomens bevarande.

Martina von Schwerin, 1804. Olja på duk av Carl Fredric von Breda.
Martina von Schwerin, 1804. Olja på duk av Carl Fredric von Breda.

Martina von Schwerin (1789-1875) föddes i Göteborg som enda barnet till Martin Törngren, förmögen grosshandlare och direktör för Ostindiska kompaniet, och Lovisa Svartlock. Martina växte upp på Råda säteri sydost om Göteborg och kom som tioåring att ärva en stor förmögenhet efter sin far. Endast 13 år gammal förlovades hon med Werner Gottlob von Schwerin, trots sin giftomans motstånd, och två år senare gifte de sig. De nygifta lämnade Råda, som Martina erhållit i bröllopsgåva, och for till Stockholm, till den stora världen med hov, salongskultur och utrymme för Martinas bildningstörst och briljanta intellekt. Nils von Rosenstein, sekreterare i Vitterhetsakademin och medlem i Svenska Akademin, tog Martina under sina vingar som handledare i litteratur och konst. År 1812 blev hon herrgårdsfru på Sireköpinge i Skåne. Tillsammans med Werner fick hon barnen Ebba 1807, Martina 1809, Carl Johan Gustaf Adolf Julius (kallad Jules) 1810 och Carl Filip 1815. Martina blev änka 1840 och sonen Jules tog över Sireköpinge. Martina sålde barndomshemmet och flyttade in i en våning i Göteborg. Snart därefter förvärvade Jules Skarhult, dit Martina ofta kom för att hälsa på.

Maria Kaunitz, ca 1890. 
Foto av Lina Jonn.
Maria Kaunitz, ca 1890. Foto av Lina Jonn.
Maria von Schwerin (1864-1952) var dotter till torparen Måns Nilsson och Elna Petersdotter. Hon döptes till Thilda Maria Månsdotter Nilsson och valde själv tilltalsnamnet Maria. Hon kom senare att ta efternamnet Kaunitz efter sin morfar Petter Kaunitz. Uppväxt i Hästveda flyttade hon 18 år gammal till Lund för att arbeta som uppasserska på Järnvägshotellet. Där förälskade hon sig i friherre Hans Hugold von Schwerin, uppväxt på Skarhult, som besvarade känslorna. Men Hans Hugolds syskon såg inte med blida ögon på Maria, hennes relation med brodern hotade framförallt systrarnas maktposition. När Maria blev gravid fick paret flytta till Köpenhamn, där dottern Ebba föddes 1896. 1901 gifte de sig i Röddinge kyrka och hoppet om en arvtagare till Skarhult lades på henne. Först 1906 nedkom hon med en son, Hans Hugold Julius (kallad Hans), och Skarhults framtid inom den närmsta familjen var säkrad. Maria blev änka 1912 och tvingades snart lämna ifrån sig sin son som flyttade till Skarhult. Maria själv var inte välkommen på slottet. När Hans fyllde 40 skänkte Maria sin son ett stengolv till Skarhult, ännu idag ett outplånligt bevis på Marias existens i familjens historia.