Den dolda kvinnomakten
Svensk historia har en vit fläck
Kvinnor har under århundraden varit formellt omyndiga och saknat äganderätt. När söner saknats blev äldsta dotterns man automatiskt ägare. Idel herrar. Var fanns den andra hälften av mänskligheten? När jag frågade historikerna svarade de: “Tja, ingen brukar fråga efter kvinnorna”. Då började vi gräva på allvar. Och forskningen gav svaret: Det finns en vit fläck i svensk historieskrivning.
Kvinnorna hade makt
Om detta berättar universitets- och skolundervisningen lite eller ingenting. Därför likställer många fortfarande Sveriges historia med mäktiga män – från Per Albin Hansson via Karl XIV Johan, Carl von Linné och Axel Oxenstierna till Sten Sture och Ansgar. Eftersom kvinnors namn sällan hittas i historiska dokument som avtal och ägarlängder har dagens syn på historiens kvinnor kommit att präglas av en grundläggande missuppfattning: att kvinnor saknade makt. Men i verkligheten utövade kvinnor ofta makt, stor makt – över gårdar, handelshus och till och med hela riket. Halva Sveriges historia är anonym. Fram till nu.
Skarhult berättar den dolda historien
Projektet Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott vill sprida insikt i hur historiens kvinnor verkligen utövade makt. Kvinnornas förutsättningar var visserligen inte de bästa. De uteslöts från högre ämbeten, fick inte gå på universitet och saknade rösträtt. Äktenskapet var ett ekonomiskt projekt och en kvinna gick från far till man. Ekonomiskt självbestämmande blev hon först som änka. Men kvinnorna på Skarhult är intressanta just eftersom de visar hur dåtidens hinder kunde övervinnas. För den som byggde slottet hette Mette Rosenkrantz. Stina Piper fick det i morgongåva. Margaretha Uddenberg räddade godsets ekonomi. Beata von Königsmarck drev det i över ett halvsekel. Historien om dessa kvinnors medryckande öden – från utmobbad caféservitris till excentrisk drottning – har aldrig berättats. Förrän nu.
Skarhults mikrokosmos visar något större
Den nya kunskapen presenteras i en helt ny bok och utställning på plats i det skånska slottets salar. Utställningen levandegör vår gemensamma historia och grusar myten om att kvinnliga förebilder saknas. Samtidigt belyser Skarhults kvinnor inte bara sin egen historia, utan blir en symbol för alla svenskor vars liv och strävan under de senaste 500 åren fört Sverige framåt politiskt, ekonomiskt och socialt. Berättelsen om kvinnorna på Skarhult blir ett mikrokosmos som visar hur Sverige – och Europa – förändrats under fem sekel och in i modern tid. Vår historias vita fläck skapades en gång gemensamt. Nu måste den fyllas gemensamt.
Historien blir levande igen
Med utställningen öppnar ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott första gången någonsin för allmänheten. Utställningen Den dolda kvinnomakten visar i rik detalj femton slottsfruars liv på plats i de salar kvinnorna byggt, verkat och dött i. Kvinnornas liv och strävan spelas upp i närbild. Dessa kvinnor har genom eget mod, handlingskraft och ambition avgjort slottets historia. Nu blir de levande igen.
Varför?
• För att tillgängliggöra ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott för allmänheten.
• Berätta historien om dold kvinnomakt i Sverige.
• Bidra till forskning i svensk kulturhistoria och ekonomisk historia samt teckna de tjugo slottsfruarnas kontinuerliga historiska sammanhang.
• Ge äldre och unga exempel på driftiga kvinnliga entreprenörer ur historien och motverka myten om att Sverige skulle sakna starka kvinnliga förebilder.
• Levandegöra och skapa debatt kring vår gemensamma historia.
• Läs mer om projektets bakgrund här.
För vem?
Utställningarna på Skarhults slott vänder sig till en bred historieintresserad allmänhet, till skolor och universitet och alla som vill veta mer om vårt gemensamma förflutna. Boka gärna en visning!
Av vem?
Projektet drivs av Alexandra von Schwerin i den ideella föreningen Skarhults Kulturminne. Föreningen skapades 2012 av Alexandra och Carl Johan von Schwerin och jobbar kontinuerligt mot målet att sprida och uppdatera kunskapen om vår gemensamma historia.
Medverkande
· Dick Harrison. Professor i historia vid Lunds Universitet.
· Svante Norrhem. Professor i historia vid Umeå Universitet.
· Eva Helen Ulvros. Professor i historia vid Lunds Universitet.
· Carin Bergström. Docent i historia och överintendent vid Kgl Husgerådskammaren.
· Angela Rundquist. Fil. doktor i etnologi vid Stockholms Universitet.
· Peter Ullgren. Docent i historia vid Linköpings universitet.
· Scenografer: Eva Canebro och Maria Kullenberg.
· Pedagogik: Hannah Fredriksson, Maria Olofsson och Linnéa Hansson
. Grafik: Felix Heuman
